torsdag 11 januari 2018

Förtroendekalabalik i Svalövs kommun – vill du bli ledd eller styrd?


Tre partier bestämmer sig för att samarbete om styret av kommunen efter valet 2014. Koalitionen är lite oortodox och består av Socialdemokrater, Liberaler och Moderater. Denna lilla kommun med knappt 14000 invånare begåvas med tre kommunalråd från de tre partierna. Den tunga posten som kommunstyrelsens ordförande tilldelas Socialdemokraten i kraft av att de är största partiet. Det två andra tilldelas ordförandeposter i Bildningsnämnden och Samhällsbyggnadsnämden och arvoderas utifrån sina ordförandeuppdrag. Kommunalrådstitlarna är således bara lite polityr och utanpåverk och belastar inte skattekollektivet som sådana.

Ett samarbetsavtal formuleras som i princip hindrar de tre partierna att förmedla egna ideologiska tankar och idéer. Styret kan betraktas som ett förvaltande av förtroende. Förtroende är ett ledord i politiskt arbete. Politiker är förtroendevalda. Vi återkommer till detta med förtroende senare i texten.
Styret arbetar framåt, emellanåt uppstår gnissel mellan förtroendevalda och medlemmar i de olika partierna. Det är inte problemfritt att styra utifrån olika ideologisk syn på saker. Mellan kommunalråden finns dock inga sorgliga miner och större konflikter. Det socialdemokratiska kommunalrådet rapporterar troskyldigt till sitt parti sådant kommunalrådet finner värt att rapportera. En fråga om förtroende alltså.

Hösten 2015 börjar det pratas om något som kallas Svalövsmodellen. Kommunalråden och några av våra högsta tjänstemän tycker att det är en mycket bra sak. Svalövsmodellen innebar att ett bemanningsföretag skulle ta över all tim- och vikariehantering i kommunen mot en kostnad motsvarande medellönen samt ett påslag på 17%. Kommunens vikarier och timanställda skulle gå över till bemanningsföretaget och hyras ut till sin gamla arbetsgivare. Enligt kommunalråden och vissa högre tjänstemän skulle detta innebära att Svalövs kommun kunde spara pengar och att bemanningen skulle bli mycket, mycket bättre. Inte minst skulle de anställda få det alldeles förträffligt. Den högsta ledningen i kommunen har alltså givit sig själv ett ordentligt underbetyg som arbetsgivare. Detta är verkligen en fråga om förtroende.

Vänsterpartiet och Socialdemokraterna får upp ögonen för vad som är på gång att hända. Enskilda ledamöter och medlemmar i de olika organisationerna begär ut handlingar, jag var själv en av dem och väntar fortfarande efter två år ännu på dokumenten. Fackförbundet Kommunal reagerar, agerar och kallar till informationsmöte. Socialdemokraterna kallar sitt kommunalråd till styrelse- och medlemsmöte. Information läggs på bordet efter hand. Under tiden slutar socialchefen, den enda i kommunens ledningsgrupp som varit öppet kritiskt till Svalövsmodellen, i kommunen och beläggs med munkavel. Socialchefen hade räknat ut att Svalövsmodellen fördyrade för hennes förvaltning med åtminstone 7 miljoner om året. Det socialdemokratiska kommunalrådet vidhåller i mötet med sina medlemmar att detta är den bästa vägen att gå. En del medlemmar håller med, andra inte och omröstning begärs. Förslaget avslås och Svalövsmodellen överges för ett projekt som kommer att kallas ”bemanna rätt” i kommunens egen regi. Återigen en fråga om förtroende. Förtroende för våra politiker. Förtroende för våra anställda och förtroende från medborgare.

Det omskrivna bemanningsföretaget har gjort sig känt genom att rekrytera personal, i synnerhet höga chefer, till små kommuner. De sitter på en personalbank och kan placera en flock människor på framskjutna positioner i kommuner. Politikerna sitter i baksätet och tittar på medan tjänstemännen har rekryteringsfiesta. I samband med Svalövsmodellen och Socialchefens avgång säger kommunchefen upp sig och återgår till sitt tidigare arbete i en annan kommun och nu börjar en rekryteringskarusell av sällan skådat slag snurra.

Utbildningschefen blir tillförordnad kommunchef. En rektor blir tillförordnad utbildningschef. Personalchefen (som fått sparken som kommunchef i Tomelilla) blir tillförordnad socialchef och en ytterligare en person tillförordnas som personalchef medan en ny kommunchef rekryteras. Den nye kommunchefen kommer från Tomelilla och var kommunchef där i ett och ett halvt år innan han fick sparken! Det har framkommit att såväl moderater som socialdemokrater från Tomelilla varnat för kommunchefen vid referenstagning och ändå kommer våra tre kommunalråd och Sverigedemokraternas oppositionsråd överens om att vi ska ha in ytterligare en sparkad kommunchef från Tomelilla i vår organisation.

Under devisen att alla ska ha en andra chans fortsätter nu historien när den nye kommunchefen rekryterar en ny utbildningschef som kräver en hög lön. Utbildningschefen är säkert bra, det lägger jag inga värderingar i, men när man då tvingas höja lönen för resten av chefsgarnityret för att utjämna orättvisor blir det lite konstiga signaler till medborgare, skattebetalare och övrig personal. De tre kommunalråden och kommunchefen ser dock inget konstigt i detta utan ångar på i sin iver att ”bemanna rätt” internt i kommunen och ser till att förordna den tillförordnade personalchefen till ordinarie utan att först utlysa tjänsten vilket annars är kutym i offentlig verksamhet. Förtroendet börjar knaka.

Den utlösande faktorn blir när den före detta personalchefen, tillika den före detta tillförordnade socialchefen erbjuds ett jobb som socialchef i en annan kommun. Då blir kommunchefen så till sig i sin iver att ”bemanna rätt” att han genast erbjuder honom ett jobb som biträdande socialchef med en lön om 72000 kronor i månaden. En lön som vida överstiger ordinarie socialchefs lön och den nytillträdde biträdande socialchefens före detta lön. I samband med detta sker ytterligare en lönerevision för kommunens högsta chefer som ny lyckats få upp sina löner mellan 5 och 15%, alltså två till fem gånger som mycket som gängse avtal för övrig personal i kommunen. Det kan ju inte vara orättvist i chefsleden. Samma rättvisa råder i kommunens mindre kamerala verksamheter. Undersköterskor, sjuksköterskor, handledare och andra anställda får nöja sig med mer moderata lönepåslag. Om politiken vill ha förtroende från medarbetare och medborgare är detta en underlig väg att vandra.

Kommunchefen förankrade detta med det socialdemokratiska kommunalrådet och de två liberala och moderata kommunalråden såg inga konstigheter i detta förfarande. Inte ens Sverigedemokraternas oppositionsråd fann anledning till kritik utan gick lydigt med delar av den sjuklöver hans kamrater gladeligen och dagligen kritiserar.  Undrar hur Sverigedemokraternas förtroendekapital påverkas av att partiledningen i Svalövs kommun gladeligen höjer de högsta chefslönerna mångdubbelt gentemot de trogna medarbetarnas på lägre nivå.

Konstigheter såg däremot Socialdemokraterna,  i alla fall en majoritet av dem, Vänsterpartiet, Miljöpartiet och Feministiskt inititativ. Detta är en fråga om förtroende och förtroendet känns minst sagt sviktande. Vi är nu framme i december 2017 och det socialdemokratiska kommunalrådet sjukskriver sig fram till den 7 januari. Vid dags dato, 11 januari, har kommunalrådet ännu inte återinträtt i tjänst. Jag hoppas kommunalrådet kryar på sig eftersom kommunalrådet bevisligen har mycket att göra för att återupprätta det politiska förtroendet, inte bara för den egna organisationen.
   
I en kommun fungerar det, grovt förenklat, så att kommunfullmäktige är högsta beslutande organ medan kommunstyrelsen och kommunstyrelsens arbetsutskott har delegerats att bereda och hantera en mängd frågor.  Chefsrekrytering ligger i mångt och mycket på KSAU och KS. Sådana här beslut delegeras till dessa organ. Kommunfullmäktiges ordförande i Svalöv är också Socialdemokrat och reagerade på hur det egna kommunalrådet agerade i en lång rad frågor. Transparensen gentemot partikamraterna var bristfällig och förtroendet var sviktande.

I detta skede gör Socialdemokraterna ett par berättigade utspel. Man ifrågasätter sitt eget kommunalråds transparens mot de egna medlemmarna och mot medborgarna. Man ifrågasätter chefernas lönerevisioner och man ifrågasätter kommunchefens mandat att rekrytera chefer på hög nivå utan att förankra detta med den politiska ledningen. De tre kommunalråden går till motattack, i synnerhet de två från Liberalerna och Moderaterna som säger sig kunna styra kommunen med sju mandat av trettiofem. Samtidigt lämnar ett okänt antal tjänstemän in en anmälan mot kommunfullmäktiges ordförande. Anmälan menar att denne har ägnat sig åt kränkande särbehandling av individer som gömmer sig bakom sekretess. Enligt samma logik borde i så fall den förre Socialchefen, den som fick gå två år tidigare, också lämna in en anmälan mot tre kommunalråd men istället gick hon vidare till en kommun med mer professionell hantering av beslutsvägar. Det är en fråga om förtroende för medarbetare.

Socialdemokraterna flaggar för att lämna samarbetet och kommunstyrelsens arbetsutskott tillsätter ett extra möte med kort varsel där ingen ledamot från Socialdemokraterna har möjlighet att närvara. Kommunalrådet är sjukskrivet och kommunfullmäktiges ordförande är på resa. Mötet resulterar i en pressträff dagen efter där det berättas att kommunfullmäktiges ordförande använt en av kommunens bilar för att köra till möten som nämndeman vid förvaltningsrätten i Malmö. Användningen i sig är tveksam eftersom uppdraget inte är av kommunal natur. Det stora problemet är att ordföranden tagit ut milersättning som att han hade kört med privat bil. Det är inte snyggt, inte alls snyggt och ordföranden har redan förklarat att han lämnar sitt uppdrag och återbetalar den lilla summa som han fått ut för sina felaktiga utbetalningar. Detta är synd på en lång och fin politisk karriär. Det är synd att ett sådant här korkat beteende ska få överskugga något som är så mycket värre och dyrare, något som betydande grad är en verklig kränkning mot förtroendet mellan medborgare och politiker. .

Det är en händelse som ser ut som en tanke när man kallar till pressträff för tvåtusen kronor och ett tveksamt beteende men tystar ner något som hade kostat vår kommun miljontals kronor varje år om förslaget med Svalövsmodellen hade gått igenom. Under tiden har den före detta tillförordnade socialchefen lämnat kommunen och denne hade kostat oss en dryg miljon för att utföra ett uppdrag som det uppenbarligen redan finns kompetens för att genomföra i organisationen. Mot bakgrund av detta känns granskningen av kommunfullmäktiges ordförande som en storm i ett vattenglas och jag uppfattar det som ett effektivt sätt att mörka det egna tillkortakommandet. Jag välkomnar en utredning om såväl bilresor som lönerevisioner, delegationsordning och tillsättning av chefer med topplöner utan politisk förankring. 

Förtroendekapitalet är slut, kontot står på minus för så gott som samtliga inblandade aktörer. I täten för detta går tre kommunalråd och ett Sverigedemokratiskt oppositionsråd. Som hävstång använder de en fullmäktigeordförandes klantiga beteende. Skiten spiller över på hela det politiska kollektivet. Nu hoppas jag att vi rensar upp i kommunen en gång för alla, från höger till vänster.


Jag har själv varit sosse, nu är jag vänsterpartist. Vänsterpartiet har, i och med sin litenhet, inga fingrar i denna syltburk. Vänsterpartiet har inga ambitioner att vara statsbärande eller styrande. Vänsterpartiet vill gärna vara ledande men inte styrande. Det är nämligen en fråga om förtroende. Känn efter själv, vill du bli ledd eller styrd? 

2 kommentarer:

  1. Du är välkommen tillbaka till Socialdemokraterna när du vill. Mh
    Niklas Bohn

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tack Niklas! Det värmer. Stannar kvar där jag är och väntar på en anstormning av nya medlemmar :-). Samtidigt önskar jag Socialdemokraterna all lycka och välgång. Nu tar vi nya tag, gärna tillsammans. //David

      Radera